Ångesten.

Jag har ju försökt äta mer senaste tiden. Ångesten är jobbig, särskilt när jag är ensam. Som nu. Mina ben är så jävla tjocka. Jag fattar inte hur de kan vara det ens? Speciellt mina vader. De är groteska och ser så jävla stora ut i förhållanden till resten av kroppen. Låren med. Men särskilt vaderna. Vill fettsuga dem. Nu. Drunknar i ångest. Vill spy upp all choklad jag ätit men vet att det är försent, och fel. Det som är så himla konstigt är att jag egentligen inte har stora storlekar i byxor, 34-36, och ändå är mina ben bland de största jag vet. Alltså nästan ingen har större vader än mig, förutom folk som är väldigt, väldigt överviktiga. Det förstör mina dagar. Jag mår så himla dåligt av det. Fattar inte hur jag ska klara mig utomlands eller en till sommar. Jag hade en klänning idag, en ganska kort så hela mina vader, knän (också tjocka, hur kan man ens ha tjocka knän?) och en jätteliten bit av låren syntes. Så himla fult. Ångrade mig så mycket att jag gick ut så. Hur fan ska jag klara det här? Jag vill inte leva det här livet.