Hetssug.

Somnade strax efter halv sex och vaknade halv fyra. Hej helfuckat dygn! Började med Teen Wolf för två dagar sedan. Första dagen såg jag åtta avsnitt och igår 17. Så idag är jag på säsong tre avsnitt två. No life. Tänker redan på allt jag vill äta. Hur jag skulle kunna rosta mackor med smör, koka upp nudelsoppa, göra pasta dränkt i sås, äta upp de sista Digistivekexen, värma hallon och ta VANLIG vaniljglass eftersom att lättvarianten är slut. Spelar ändå ingen roll när man äter så mycket som jag. Eller gå och handla det man verkligen vill ha. Springa upp till Hemköp och köpa ett hetskalas. Sedan bara sitta och förnekelseäta till Teen Wolf hela dagen igen. Vad fan är det för fel på mig?

:(

Idag har jag bara varit hemma. Tittat på Teen Wolf och ätit, ätit och ätit lite mer. Det är som att jag fortsätter äta för att slippa tänka på att jag äter. Som att jag förnekar det och tröstar mig med mer. Äckligt. Jag är så sjukt svag. Idag har jag ätit en hel B&J Halfbaked, massa Digistivekex, fyra mackor med smör, lite salami och ett äpple. Ugh, hatar detta. Så mycket enklare i skolan. Där man kunde svälta hur enkelt som helst, vilket ledde till att man kunde fixa ett par bra dagar hemma också. Visst jag hetsade då med och fuckade antagligen kroppen lite men det gör jag fan nu med. HATAR DET. Men jag kan inte sluta...

Klockan är tjugo i fem och jag funderar ändå på att titta på ett avsnitt eller två. Så enkelt att bara fastna i en serie, i andras liv och slippa tänka på sitt eget. Jag har knappt ett liv. Mitt liv består bara av ätande och ångest. Jag är patetisk.

Ångest och självhat.

Gårdagens kvällsångest slutade i tårar. Brukar sällan gråta, särskilt ensam. Gråter oftast om jag blir arg/ledsen när jag bråkar/pratar med någon. Men igår grät jag. Under natten. Medan mamma fortfarande var borta. Hade sådan jävla ångest. Tänkte på att min moster skulle komma hem till oss dagen efter, alltså lördagen, och att mamma antagligen skulle fälla tusen kommenterar om hur missnöjd hon är med sin mage men samtidigt om hur många komplimanger hon fått för sitt utseende. Sånt här säger hon "Jag trodde jag hade gått upp lite i vikt men jag hade gått ner ett kilo bara SÅDÄR! Hihi fattar inte hur!", "Alltså jättemånga killar har skrivit till mig och sagt att jag är snygg, vacker och har ett fint leende!" *Ser jättebra ut i en outfit jag skulle se tjock ut i* "Åhhh min mage är så ful och hängig!" "Mina lår är så dallriga!" BLABLABLA.(Dock kom aldrig mostern dagen efter.)

Tänkte på att jag skulle träffa en vän och titta på kläder. Ångest. Den kompisen ger mig allt för ofta ångest. Hon ska så ofta prata om vikt och sådant och jag försöker svara normalt, ibland blir jag irriterad och säger att jag också är missnöjd med min kropp och så. Tycker hon är så fin. Hon passar i så sjukt mycket kläder och jag passar i ingenting. Hon är snygg och jag är ful. Hon har ett liv och jag gör som vanligt ingenting. Hon har sjukt snygga ben och mina ben ser knappt mänskliga ut. Ville helt enkelt bara dö. Grät, grät och grät. Till slut blev jag på bättre humör tack vare Hannah som är en väldigt fin vän.

Idag gick jag upp vid elva. Duschade. Hade svårt att välja tröja. Tog den som gav minst ångest trots att jag tyckte att den andra var snyggare. Fixade mig lite för en gångs skull. Gick ut med hunden. Stack till stan och träffade vännen jag skrev om. Kollade kläder. Självklart gav hon mig ångest hela tiden när hon pratade om fett, vikt, kalorier m.m. Ville bara be henne hålla käften för att jag kände att jag skulle dö av ångest. All ångest ledde till hetssug tyvärr. Shoppade faktiskt lite när vi var i stan. En svart väska som jag behövt i hundra år. En midjetröja som är jättesöt men jag är osäker på om jag kommer våga ha den. Sist men inte minst en tjockare långärmad tröja som var både fin och mysig! Hejdå pengar!

Väl hemma gick jag förbi Hemköp. Halfbaked B&J, Skruvar, 2 hallonwienerbröd, 2 äppelmunkar, 1 dammsugare och 2 chokladbollar. UGH! Såg på typ 8 avsnitt av Teen Wolf, ganska bra. Åt inte förrän efter åtta idag. Så hade kunnat ha en bra dag men nej. Hetsade i mig allt förutom Ben&Jerry:n. Ångest. Jag hatar mig själv. Ser ingen mening med något.

Bråvalla och det här med smink.

Trots att jag hade ställt flera alarm igår så hörde jag inte ett enda. Som tur så väckte mamma mig. Tjugo i nio. Jag hade tänkt gå upp senast kvart över åtta... Upp, borsta tänderna, SLÄNGA på sig kläderna, ta sina saker och dra. Fick springa till tunnelbanan. Sjuk. Ont som fan i halsen och yrsel. Fick vänta tre minuter på tunnelbanan. Får springa till tåget när jag väl är i stan. Hann med typ fem minuter. Snacka stressen!

Bråvalla var awesome! BMTH var awesome! Det enda tråkiga var att alla konserter bara höll på en timme och jag ville att BMTH skulle köra MYCKET längre än så. Men de körde några sjukt bra låtar även om jag saknade andra. Fast det är ju typ alltid så på konserter. En annan grej var moshpits. Första gången var jag inte beredd undan fastande mitt i det. Jag är 161,5. Inte särskilt lång bland alla långa, stora killar som inte tar minsta hänsyn. Höll på att ramla flera gånger och kunde sällan ta mig därifrån när jag försökte. En kille ramlade men de drog upp honom jättefort. Då blev jag lite rädd eftersom att jag själv var så nära på att ramla hela tiden. Som tur var så var det de första moshpitarna, sedan kunde jag läsa av när nästa skulle komma och lyckades ta mig så långt ut på ena sidan att jag slapp mosas halv till dötts. När jag och Emily några timmar senare kom tillbaka till Norrköpings tågstation var det 1,5 timme kvar till tåget, som försenades med 20 minuter och ytterligare 15 under tiden vi åkte. Vi drog runt lite i Norrköping och hade jävligt kul för att bara stå och kolla på kaktusar och blommor. Sedan mötte jag Erik i stan och vi åkte hem. Däckade vid två.

Vaknade vid ett idag och är tyvärr fortfarande sjuk. Ätit asmycket.. ÅNGEST. Det var också bra med Bråvalla. Jag fick max i mig 1000 kalorier och brände antagligen en hel del. Idag har jag både träningsvärk och ont i kroppen från moshpitsen. Hah, sjukt!

Är ensam hemma så för typ en halvtimme sedan stod jag och försökte mig på det här med ögonskuggor. Jag är så sjukt dålig men vill lära mig. Gick inte bra. Blev till slut så arg och trött att jag gav upp. Höll ändå på i typ 45 minuter. Någon som har jävligt bra tips eller vet en ÖVERDRIVET enkel guide/video/whatever. Tell me. Trött på att vara sämst. Kan ju inte ens göra något åt mitt fula ansikte. Fult ansikte, fult hår och ful kropp. Mm, tack liksom.. VILL DÖ. Inte särskilt kul när ens mamma är hundra gånger snyggare och dessutom snackar om hur snygg hon är och om alla komplimanger hon får hela tiden.

Hello!

Somnade någon gång runt halv fem, inte så jävla bra men bättre än vid åtta. Jag har nyss skrivit ut biljetten till Bråvalla. Ska ju dit med en klasskamrat imorgon. Är pepp men samtidigt inte eftersom att jag fortfarande är sjuk. Det kommer inte vara så roligt. Samt måste upp senast åtta imorgon bitti och jag har svårt att se att jag kommer få särskilt mycket sömn innan det. Fast det blir nog kul ändå. Jag ska ju få så Bring Me the Horizan för fan! :D Någon anann som ska dit?

Nyss sett klart Being Human. Så bra men ledsen att den är över. Tips på annan övernaturlig serie? *Geek* Ätit runt 1500 kalorier så länge men lär tyvärr bli fler. Känner mig hetssugen. Vill spy. De flesta kalorierna kommer från tretton Digestivekex. Alltså what. Typ 900 kalorier. Så jävla dumt. För 13 kex. DUMT. Lär ju äta fler. Äter några Marianne nu och har ångest över hur mycket tjockare jag är än Emily, klasskamraten ska jag åka med imorgon.

Vill bli frisk, NU! Dricker te och hoppas att något magiskt ska hända mellan idag och imorgon men fattar att det inte funkar så. Har ju bara legat hemma dessutom, under dessa dagar, så är rädd att yrslet kommer kännas av hur fort och enkelt som helst. Nåväl, jag ska inte klaga. Jag ska ju i alla fall dit!

Ångest.

Fortfarande sjuk. Väldigt jobbigt. På torsdag ska jag till Bråvalla och det skulle vara skönt om man fick vara frisk då.

Mamma triggar satan, som vanligt det vill säga. Idag ville hon ha hjälp att skrubba sin rygg samtidigt som hon gnällde massa på sina dallriga lår. Det fick mig bara att må så himla dåligt. Mina ben är ju mitt problemområde. Jag tycker i princip att allas ben är bättre än mina, så känns för jävligt när hon säger sånt. Särskilt när hon fick en tillsägelse av min moster i midsommars, berättar mer längre ner. Liksom hur fula, tjocka och dallriga är inte mina nittonåriga lår om hennes fyrtioettåriga är så hemska som hon menar? Vill bara dö så fort hon nämner mat, vikt, kropp, träning och dylikt. Sådan ångest direkt. Klump i magen.

På midsommar så åkte jag, Erik, mamma och moster till en vän till familjen. Hon har en sambo och ett barn som snart fyller två. Så vi var inte särskilt många men vi åt väldigt mycket. Mamma snackade om mat, träning, att "Oj, vad mycket vi har ätit nu!" och "Jag är SÅ mätt, fattar inte hur jag kunde äta så mycket!" och dylikt. ÅNGEST, ÅNGEST, ÅNGEST. Sedan pratade hon även VÄLDIGT mycket om hur ful mage hon har och att hon nog inte skulle kunna visa sig för en kille utan tröja och blablabla. När vi äter middag är det igång igen och jag känner hur tårarna tränger på. Dock blinkar jag bort dem och Erik stöttar mig, precis som han gjort hela dagen. Ingen annan märker något. Min moster gjorde dock något fint, det var innan middagen och när mamma gnällt som värst nästan. Trots att hon typ är snyggast och smalast av alla som var där. Eller hon och jag kanske är lika stora, jag har ingen aning som sagt. Men det är sjukt jobbigt när ens mamma säger sånt. Särskilt så mycket som hon gör. Sedan hör jag från avstånd när jag och Erik passar lite boll att min fina, fina moster säger åt min mamma att tänka på vad hon säger när hon är runt mig och att hon (mamma) får snacka om sånt med henne (moster) istället. Värmdes i hjärtat. Hon fick till och med ett tack-sms senare haha! Tyvärr verkar mamma inte ha lyssnat på detta med tanke på det jag skrev om tidigare... JAG STÅR INTE UT. Vad skulle ni gjort? Vad jag ska göra? Funderar ibland på att berätta för mamma men det skulle jag aldrig våga. Tror inte hon ens skulle tro mig. Hon verkar bara tro att det är hon som mår dåligt efter allt som hänt. Ibland vill jag berätta för min moster för hon är så förstående men jag är rädd för vad hon skulle säga, om hon ens skulle tro mig. Om jag ens skulle tro mig. Känner mig så sjukt fake. Vill nästan hellre hetsa än ha mellandagar och överäta så här. Känner mig bara helt fucked up. Jag vill bara dö. Jag äter för mycket för att vara ätstörd nu. Jag saknar tiden då jag svälte mig själv, 2,5-3 veckor sedan. VARFÖR HAR JAG ÄTIT SÅ MYCKET? Jag vill verkligen inte leva just nu. Sjuk, tjock, ful, VÄRDELÖS.

Sjuk.

Okej, som ni märkte igår så gick sömnen inte bra. I lördags blev jag sjuk när jag var i Norrtälje. Täppt, snorig, ibland ont i huvudet/magen, ibland illamående och yrsel av minsta lilla. Fick yrsel om jag vred på huvudet för fort. Söndagen blev en filmdag/kväll. Jag orkade inte göra någonting. Dagen efter skulle pappa till jobbet och Erik till Nynäshamn. Då pappa jobbar i stan så körde han oss. Jag kunde dock inte somna under natten. Låg och vred mig, kunde inte andas, fastnade på olika hemsidor på mobilen m.m. Så fick ungefär tre timmars sömn. I stan så hänger jag och Erik en timme. Han hämtade något och sedan satt vi på Waynes och delade på en macka. Tanken var att jag skulle till Rapunzel för att fråga lite saker. Orkade inte. Så när jag och Erik sa hejdå så tog jag tunnelbanan hem. Orkade inte ens packa upp hörlurarna och lyssna på musik. Bara satt och mådde dåligt. Kom hem halv elva. Bytte om, fixade lite med tvättade kläder, gjorde te och däckade. Sov till fyra. Sen hela dagen igår satt jag i princip bara vid datorn. Jävligt mycket hår kollade jag. Blir ofta helt obsessed när jag vill göra/ha något.

Det enda bra med detta är att jag inte överätit eller så. Låg nog på 1500 kcal igår, vilket kändes okej med tanke på omständigheterna.

Eftersom att jag däckat under dagen var det omöjligt att somna. Med denna jävla snuva/täpphet blir det inte enklare. Jag somnade någon gång efter åtta. Hörde till och med mamma gå upp vid åtta och koka sitt morgonkaffe. Vaknade först vid halv elva men somnade om. Gick upp vid halv två så har varit uppe i typ 1,5 timme. Gjorde mer te imorse men det är kallt. Glömde bort det. Så när jag får energi så ska jag ta mig till köket och värma det samt göra soppa tror jag. Hej, sjuk. Hoppas ni mår bättre än jag.

Bara för att man är smal så har man inte en ätstörning.

Okej, klockan är halv fyra och har inte lagt mig än. Kollat yt-videos. Såg nyss ett med Kissie, där hon pratar om ryktet hur vida hon ska ha haft en ätstörning eller inte. Hon säger att hon inte hade det och att hon vet att en äs sitter i huvudet och inte i kroppen. Hon sa även att när hon gick ner först och blev för smal så såg hon det och åt mer. Jag hoppas det stämmer och hon lät ärlig. Tidigare har jag bara hört dåligt om henne, iofs så har jag förstått att hon har varit väldigt provocerande när hon var yngre. Detta videoklipp gjordes för en dryg månad sedan. Här kan ni se klippet!

Tycker detta klipp även bevisar en djupare grej som kanske inte hon tänkte på när hon gjorde detta. Man är inte ätstörd bara för att man är smal. Vi säger ofta till varandra att man inte ska känna sig fake/inte "tillräckligt" sjuk/smal osv, vilket jag tycker är jättebra. För jag blir förbannad när folk tror att det bara är smala personer som är ätstörda. Liksom, gå och lär dig någonting. Så jag blev glatt överraskad att hon förstod det i och med hur mycket skit man hört. Aldrig läst hennes blogg eller kollat något förut men den var med i sidlänkningen till ett annat klipp på youtube. Som sagt så bara för att man är smal så betyder det inte heller att man är ätstörd. TYVÄRR, undrar jag ofta om folk man ser/pratar med har ÄS. Särskilt riktigt smala personer. Jag vet att det är för att jag själv känner mig misslyckad och triggad. Ugh, så irriterad på min hjärna just nu. Hoppas ni fattar vad jag menar i mitt nattflumm och att ingen misstolkar eller tar illa upp.

Sjuk.

Jag åkte in till stan med pappa och Erik. Fick kanske 3-4 timmars sömn. Mådde skit. Så drog hem. Orkade inte ta mig till Rapunzel of Sweden idag. Har bara legat i sängen sedan dess typ. Dator, te, mat, känt mig tjock. Sådana vardagliga saker. Hatar att man snorar/blir täppt som värst på kvällen, omöjligt att somna. Tänkte bara kolla hur det är med er alla? Kramar.

Blandat.

Livet känns inte särskilt bra just nu. Ska skriva mer sen. Ska lägga mig nu. Varit i Norrtälje sedan lördag eftermiddag. Imorgon bitti kommer pappa skjutsa mig och Erik till stan medan han ska till jobbet. Första gången jag måste gå upp så tidigt under lovet, alltså runt sju. Erik ska dock vidare till Nynäshamn där han ska jobba i två veckor, förhoppningsvis lär vi ses någon kväll här och där. Jag själv ska till Rapunzel Of Sweden och prata om hårförlängning. Har du eller någon du känner haft det får du gärna skriva om det. Vad är bäst/snyggast/tips/m.m? Har redan läst på en del och funderar på nailhair för att få det att hålla länge och snyggt. Dock sliter det mer än stickhair, men mindre än microringar. Vill inte ha clips för jag skulle vara sämst på att sätta i dem snyggt. xD

Jag mår så där. Både psykiskt och fysiskt. Är nog sjuk. Förkyld, yrsel, seg känsla, ibland ont i huvudet och ibland obehaglig känsla i magen. Yrsel är något av det jobbigaste, då det känns av bara jag vrider på huvudet för fort. Samtidigt är det jobbigt för att det påminner om svälten och det har gått 1,5, kanske närmare 2, veckor sedan jag hade en svältdag.

Har haft en triggande midsommar vilket jag ska skriva mer om också.

Feeling fake.

Jag åt ingen mat igår. Ingen näring. Bara skit. Glass och choklad. 1500+ kalorier. Jag är så äckligt svag och jag vet inte vad jag ska göra. Men jag kan knappt vara ledsen för Erik har kommit hem idag. Det är underbart. Vi ska ut snart, kanske ta en promenad. Jag vet inte riktigt. Han har köpt mer choklad till mig. Dock en av mina favoriter så jag försöker vara normal och inte tänka på ångesten. Trots att jag snart ätit alldeles för många. Vi ska antagligen laga middag tillsammans. Är dizzy bara jag ställer mig upp så jag antar att något med näring kan vara bra. Samtidigt som jag inte förtjänar det. Fast jag bestraffas med ångest efter så jag antar att det väger upp.

Känner mig sjukt fake som har denna blogg, som pratar med er, som tror att jag är en av er, som tror att jag har ett problem. Jag är helt klart störd i huvudet och fake som få. Varför kan jag inte sluta äta?

True.

Being Human, Bråvalla, Erik.

Gårdagens intag: Ca 800.

Jag är nöjd. Det här känns skönt, riktigt skönt. Var en vecka sedan jag hade en så bra dag. Tragiskt nog. Känns som ännu längre. Känns som att jag överätit i en jävla evighet.

Jag var uppe sent igen, alltså jag fuckar dygnet... Är helt fast i Being Human, den är sjukt bra. Jag tror jag kollar på den amerikanska variationen, om någon annan kollar. Finns en brittisk också. Började på säsong två för två dagar sedan, då jag bara såg två avsnitt och sen resten igår. Nu är jag på säsong tre. Liksom, hej inget liv. Träffade en kompis ett tag igår, hade jag inte gjort det hade jag antagligen sett ännu mer. xD

Idag ska jag antagligen in till stan och träffa en klasskompis, Emily. Hon var hemma hos mig i söndags och vi beställde endagsbiljetter till Bråvalla festivalen, till torsdagen. Ska bli sjukt grymt! Vi vill båda främst se Bring Me the Horizan. Så vi ska ses idag och fixa tågbiljetter. Vet inte om vi ska hänga något eller inte. Förut var jag pepp men nu vill jag bara kolla serier hahah.

Någon annan som ska till Bråvalla förresten?

Imorgon kommer Erik hem förresten! Han har ju varit i Kroatien. Jag längtar! Har saknat honom massor. Han hade ringt halv fem imorse, jag vet inte varför. Och råkat lämna ett meddelande. Han trodde att jag hade svarat så han sa typ "Älsk? Älskling?" hundra gånger samtidigt som han snackade med sina bröder om chips? Hahah.

Nu räcker det, sa ångesten.

Okej, skärpning. Det räcker nu. Ångesten är för hög. Jag orkar inte vara så här tjock längre. Vågar inte ens väga mig, får göra det senare. När den värsta överätningsvikten försvunnit och när mensen är borta. Ja, jag har fått mens vilket kan förklara att hetssug. Ugh, hatar hur svag jag är. Jag har fortsatt att äta så mycket för att slippa tänka. Vet inte varför jag fungerar så, sjukt irriterande. Men när jag slutar äta så tänker jag mycket mer "Vafan har jag gjort? Jag är så jävla äcklig och tjock." osv. Medan om jag fortsätter att äta så blir jag helt likgiltig och tänker mer på maten även fast ångesten hela tiden är närvarande. Ungefär som att man är i ett jävla förnekelsestadie. Nu räcker det! Ångesten när jag vaknade idag var inte att leka med.

Nu har ju Shape Up, (LIfesum), uppdaterat sig och ändrats lite. Jag hittar ingen rensa-knapp som de hade förut. Alltså som tar bort allt gammalt och så man kan skriva i ny startvikt m.m. Någon som vet hur man gör?

Planen idag är att lätt äta under 1000 kalorier, se på serier för att fördriva tiden och lägga mig i relativt okej tid. Igår la jag mig halv sex, skitdumt. Håller på att fucka dygnet totalt. Ska hämta en kall cola zero och fortsätta titta på Being Human. Vad ska du göra idag?

För jag har tagit studenten!

Okej, jag har ätit mycket de senaste dagarna. Även idag. Orkar inte skriva mer om det.

I torsdags tog jag studenten. Jag har ju sagt att jag inte velat, haft ångest och varit orolig. Natten mellan onsdag och torsdag kunde jag knappt sova. Blev max tre timmar innan jag gick upp tjugo i sex. Fixade mig lite innan det bar av mot skolan. Samåkte med Emily och vi hittade till de andra på en fin gräsplätt med lite bänkar. Champangefrukosten. Jag drack dock bara cola. Efter ett tag var det dags att gå till skolan. Stå och prata med varandra och lärarna. Ha fotografering. Sedan var det dags för brunch. Jag åt lite av maten, var inte särskilt gott. Men åt tårta. (Tjockis!) Det hölls fina tal, av både lärare och elever. Folk grät. Det var sorgligt och fint. Senare så gick vi in i ett annat rum där lärarna och rektorn pratade lite innan betygen delades ut. Efter ett tag gick vi tillsammans mot Hagaparken. Utspring. Det var så kul! Mötte moster, mamma, pappa, pappas tjej+barn och min farmor. Fick blommor och studentskylten var rosa. Vi pratade ett tag, tittade på folk. Innan det var dags att byta om, hahah. Tog på mig korta mjukisshorts trots ångest. Sedan var det upp på flak och bada i 300 liter öl. Jag överdriver inte. De räknade. Det var strax över 300 liter. Innan flaket hade jag varit orolig över det. Att det bara skulle bli äckligt och tråkigt. Det var äckligt. Fast det var inte tråkigt utan roligt. Vi åkte runt i stan ganska länge. Blev avsläppta i Karlaplan och sedan mötte jag pappa och farmor vid Tekniska högskolan. Sen bar det hemåt.

In i duschen och fixa om sig. Sedan var det mottagning. Massa mat och folk. Det var trevligt och kul. Ända dåliga var att Erik inte var där. Han åkte dagen innan till Kroatien. Igår och i fredags så slappade jag bara hemma, idag lär bli likadant. Äter oerhört mycket. Funderar på att spy men är för feg.

Jag kommer sakna alla. Lärarna speciellt. Även eleverna, särskilt min klass, och stämningen och skolan och allt. Till och med alla jobbiga uppgifter. Alla lärare var peppande mot mig, vilket de varit ett tag. De säger att det kommer gå bra för mig, att jag inte ska förlora min envishet och att jag är bäst förberedd för universitetet. Nu är det en månad kvar innan man får svar. Om man kommer in eller hamnar på reservplats. Mitt meritvärde är 19,8 av 22,5. Så jag är faktiskt nöjd ändå. (Även om det hade varit coolt att få 20!)

 Jag och mamma

 

Jag och moster

 

Jag och mamma igen

 

Utspring!

Derpface med betyg! Farmor i bakgrunden.

 

Pappa och jag.

Ångest.

Jag har ätit mycket de senaste dagarna men inte hetsat. Vilket får mig att tro att jag inte har något problem längre. Jag har ju inte "svultit" mig själv sedan i måndags så jag kan ju onekligen ha ett problem. Jag vill bara försvinna. Varför mår jag så här? Jag hade en jättebra student, verkligen. Berättar mer om den sedan. När jag känner mig lite gladare.

Hej.

Jag ser att ni har tittat in men jag har inte skrivit. Det har varit mycket. Det har känts mycket. Det känns mycket. Jag ville bara höra av mig mest för jag brukar själv undra när folk inte skriver på några dagar. Jag tänker på er, det gör jag. Jag har inte haft ork och inte särskilt mycket tid att sitta vid datorn så mycket de senaste dagarna. Jag skriver mer imorgon. Nu ska jag se min femte eller sjätte film för dagen. Fast nu är det i och för sig midnatt, så ska man säga första för den här dagen?


Jag hoppas ni mår bra. Kramar.

Blö.

Jag stannade hemma. Orkade inte gå till skolan för att sitta i en park och titta på när andra spelar brännboll. Var trött och hade ont. Har fortfarande ont i axeln men istället för att det strålar upp i nacken när jag andas, så strålar det ner mot ryggslutet. Pallar inte... Suttit på massagegrejen i 30 minuter, haft varm vetekudde i två omgångar och duschat.

Ätit 400 kalorier i form av ett äpple och fyra Mumsmums. Bad mamma köpa ett packet igår. Som jag åt igår. Tyvärr köpte hon två. Så var ju dömd att faila. Ska äta middag med Erik och hans mamma och ena bror idag. Kul. Lär ju bli typ 800 kalorier... De åker kl fem på morgonen till Arlanda, sedan Kroatien så Erik min är borta i en vecka. Ensam. ):

Har sjukt grov ångest. Vill INTE ta studenten. Två dagar kvar. VILL INTE. ÅNGEST. Åh, livet känns dåligt just nu...

Jag är bara deppig.

Intag: 1317 kalorier.

Ganska bra dag ändå. Har ätit Mumsmums, så ska inte klaga.

Hade picknick med Erik i solen på en gräsmatta. Åt en egenihopplockad sallad. Gott!

Har ångest nu. Försökt döva den med serier och nu är klockan plötsligt ett. Vill inte sova men måste ju upp till "skolan" imorgon. Vi har bara oseriösa dagar kvar. Imorgon ska vi vara i en park, spela brännboll och typ grilla? Jag kommer antagligen bara sitta där. Möjligtvis att jag spelar lite brännboll, vet inte. Lär inte äta, om jag inte tar med mig något eget. Faktiskt så blev jag lite otaggad på att ens åka dit nu. Vi får se hur det känns imorgon bitti.

Jag har tyvärr väldigt mycket ångest nu för tiden. Vill nästan berätta för någon om mina "problem" men samtidigt känns de inte tillräckligt allvarliga.

Picknick.

Kom till skolan ungefär tjugo i nio. Satt av lite tid, pratade lite mer lärare, städade mitt skåp plus lite annat, lämnade in böcker, pratade med pappa i 30 minuter, gick igenom mitt matteprov, fick höra positiva saker av min mentor, satt av mer tid och gick till slut hem klockan 11. Kan säga att det var jävligt segt. Sen jag kom hem har jag tittat på Modern Family och ätit choklad för ca 400 kalorier tror jag. Ska snart gå och möta Erik i centrum för att handla lite mat. Vi ska ha en picknick. Jag ska köpa en färdig pastasallad eller göra en själv. Much calories. Nåväl, inte ätit så mycket idag. Just nu är jag nöjd så länge jag ligger på ett bra underskott.

Tips?

Intag: 1000 kalorier.


Känns bra. Nu ska jag försöka bli av med all överätningsvikt. Någon som har tips? Ska dricka mycket vatten, vågar inte testa laxeringsmedel.

Träffade som sagt min kompis, Madde, idag. Det var trevligt faktiskt. Var rädd att det skulle bli stelt men gick ganska bra. Blev så klart triggad av henne dock.

Suttit hemma ganska länge. Varit sjukt hetssugen eller åtminstone sötsugen. Åt Mumsmums, ville ha mer men klarade mig. Känns skönt. Nu har Erik kommit hem från sitt sena jobb idag och vi ska se ett avsnitt Grimm innan det är dags att lägga sig. Min axel gör fortfarande cpont och jag tog inget varmt bad och använde inte massagestolsgrejen idag. Får göra det imorgon.

Vad är era bästa tips mot tjockkänslor?

Kommer få C i matte, vilket känns okej. Hade kunnat gå bättre men hade faktiskt kunnat gå sämre så jag ska väl vara nöjd egentligen.

Blööööö.

Fredagens intag: 2300 kalorier.

Åt som sagt mycket hemma. Sedan träffade jag Erik i stan och vi gick på bio. Vi såg The Other Woman. Rolig faktiskt! Ja, vi går extremt mycket på bio... x) 

Hade grov ångest hela dagen. Ville hetsa ordentligt och gärna spy efteråt. Dum tanke. Blev inte så som tur är.

Något har hänt med min axel också. Någon muskelgrej. Så gör asont, speciellt vid inandning. Stört.

Gårdagens intag: Ca 1700 kalorier.

Bättre men fortfarande ångest. Låg i sängen i princip hela dagen. Det eller fåtöljen medan mamma satt i soffan. Axeln/nacken gör fortfarande ont och satt på någon liten massagegrej mamma köpt för länge sen som funkar bra. Sedan varm vetekudde.

Dock gör det fortfarande ont i dag. Ska antagligen ta ett varmt bad ikväll och sitta på massagegrejen sen. Först ska jag städa klart mitt rum. Ugh... Sedan ska jag in till stan och träffa en kompis jag inte träffat på evigheter. Hoppas det blir bra och inte stelt. Btw, så är hon sjukt underviktig och triggande. Så ångesten lär ju döda mig. :') 


Jag ska även få veta mitt mattebetyg någon gång idag, antagligen till kvällen. SJUKT nervös. Vill veta men samtidigt är jag rädd att det är dåligt. AHHHHHHHH!

Blöregh.

Gårdagens intag: 2300...

Orkar inte ens skriva om det. Kan säga att jag åt Mumsmums och mat när jag kommit hem trots att klockan var cpmycket. TJOCK.


Har redan ätit asmycket idag med. Typ minst 1200 kalorier. Ska till stan och träffa Erik. Vi ska på bio och försöka hitta på något mer. Hoppas det går bra. Min ekonomi klarar inte för dyra saker haha.

Självhat.

De där 500 kalorierna blev 1100. Jag är så jävla äcklig. Jag ska gå hemifrån snart. Kompisens mottagning börjar 18 och jag möta upp en annan kompis först, som också ska dit. Jag vill redan hem och jag har inte ens lämnat sängen än. Min mage är full och det känns fel. Känner mig för fet, äcklig, tråkig och dålig för att få träffa folk. Känns som att jag bara kommer förstöra genom att ens gå dit...

Ångest hela jävla veckan.

Intaget hamnade nog på runt 1500 både igår och i tisdags. Hade mitt sista matteprov igår, i helgen får jag veta resultatet och mitt betyg. Känns väldigt läskigt, vill veta nu!


Har redan ätit 500 kalorier. Så jävla dålig. Ska på en kompis studentmottagning idag, lär ju ätas där... Och här hemma med. Vill äta mer. Hetsa. Åh, hatar dessa sug. Hatar mat. Hatar hur jävla tjock jag är. Kan jag inte bara dö? Ingen aning om hur jag ska äta idag. Har bara ångest. Jag tar studenten om en vecka. Hade jag inte hetsat/överätit i slutet av förra veckan så hade jag kanske klarat mitt mål och hållit motivationen uppe. Nu känns det som att jag bara kommer börja på måndag, va nej seriöst? Och inte för att gå ner i vikt direkt, förutom lite hetsvikt, mest bara för att magen ska bli plattare som den kan bli på några dagar. Är så jävla svag. Hoppas ju att helgen går bra men jag är så himla hetssugen. Alla dessa negativa känslor i mig hjälper inte direkt till heller.

Vad spelar det för roll?

Intag: 890 kalorier.


Mycket bättre men magen är fortfarande svullen och ångesten skriker så hårt ändå. Allt triggar. Jag vill bara försvinna.

"Du är värd en god frukost."

Gårdagens hets: Minst 3000 kalorier.

Jag vill dö. 

Hur kan allt vara så himla triggande? ALLT. Att vakna och se sina lår. Att behöva dra på sig kläder och se sin spegelbild under tiden. Att möta sin blick i badrumsspegeln medan man borstar tänderna.

Att gå upp till centrum. Gå förbi smala skyltdockor och modellbilder. Att gå förbi en plussizebutik och känna sig hundra gånger större än dockorna och modellerna där. Trots att det egentligen inte är så. Men det känns så och mina ögon lurar mig. Jag kan fan inte ens lita på mig själv. Att känna låren emot varandra på tunnelbanan. Att se en smal och snygg tjej sitta emot en och kämpa med att inte börja gråta. Att känna fettet överallt. Att magen är svullen idag när den var relativt platt för en vecka sedan.

Att gå av tunnelbanan för att se tjejen med de perfekta benen. Att mötas av Pressbyrån med reklamen "Du är värd en god frukost" och tänka "Nej, det gör jag för fan inte! Jag förtjänar ingenting! Jag är värdelös.".

Att sitta i skolan och se alla fina människor runt om kring en. Oavsett deras storlek, även om de där smala benen triggar lite extra. Hur kommer det sig att de som faktiskt är större än mig ändå inte är det? Alltså, jag tycker att det finns så många fina människor oavsett storlek. Men hur kan jag tycka att jag är så fet, äcklig och värdelös när jag tycker att tjejen vid andra sidan rummet, som faktiskt är mycket större, är helt fantastisk och vacker? Hur kan jag tycka att jag är äcklig för att jag är tjock när andra tjocka/icke-smala är fantastiska? Det måste vara jag. Min person. Som är helt hemsk och äcklig och värdelös och sämst. Wow, det är nästan värre. Så jag fortsätter låtsas att det är min kropp som är äcklig, fet och värdelös för jag vill inte inse att det jag ser i spegeln bara syns där på grund av hur jag känner för mig själv och min personlighet.

Äcklig.

Intag: Ca 2500 kalorier.

Jag är äcklig. Jag förtjänar att må dåligt. Jag är så himla... ugh. Har inte ens ord för det jag känner för mig själv just nu. Jag vill få min kropp att må sämre. Jag vill att mina organ ska faila, jag vill svimma, jag vill att någon ska märka vad som händer samtidigt som jag vill hålla allt hemligt. Fuck this.