Äckel.

Jag är så jävla tjock. Så jävla ful. Jag fattar inte hur man kan se ut så här. Jag vill bara dö. Jag är patetisk. Helt jävla värdelös.

Varför ska jag andas?

Hur drar man sig ur en så här jobbig situation? Andetagen gör så ont, samtidigt som de inte känns av alls. Jag vill verkligen bort nu. Bort till ett ingenstansland, där ingenting spelar någon roll.

Jag vet inte hur jag ska hantera mamma, jag vet verkligen inte. Ibland undrar jag om det är hon som är ätstörd och inte jag. Har lust att be henne hålla käften. Vill inte höra mer om hennes bantning, operationer, träning och dylikt. Det får mig att vilja dö. Samtidigt vet jag inte hur jag ska säga ifrån utan att behöva förklara mig. Skickade ett desperat nattsms till finaste mostern och hoppas på vettiga råd.

Ordet tjock.

Igår var jag ledig. Erik också. Vi spelade lite spel och såg på TV. Sedan var det någon timme med dålig stämning med det blev bra när vi träffade hans kompis ett tag. Efter det gick vi på bio, vi såg The Maze Runner igen. Ja, igen. Den är bra, jag älskar att fly in i andras liv och världar. Älskar att slippa med eget. Jag är verkligen inne i en dålig period. Äter konstigt. Svälter inte men hetsar inte. Ibland blir det svältlikande och ibland blir det hetsliknande. Ibland något mellanläge. Jag vill bara gråta hela tiden. Jag vill göra slut. Med mamma. Jag klarar knappt av henne längre. Hon tär på mig så himla mycket. Jag vill bara flytta härifrån. Bara vara med Erik. Jag orkar inte med det här livet. Jag lever knappt. Bara ångest, oro och depp. Lite glädje ibland. När jag är med några roliga från skolan eller med Erik. Samtidigt hatar jag att jag är så.. beroende. Jag mår inte bra när jag är själv. Väldigt sällan i så fall. Antar för att jag då har med tid att tänka och känna efter, mer tid att hata mig själv. Jag hatar att jag hatar mig själv. Jag hatar att så många gånhttps://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5576884994054138226#editor/target=post;postID=88661085583894033ger när Erik frågar vad jag tänker på och jag svarar ingenting, så tänker jag på hur ful, dålig, tjock och äcklig jag är. Hur mycket jag hatar mig själv och hur mycket jag vill förändra mig själv.

Samtidigt är jag så sjukt delad kring ordet tjock. Jag VET att jag inte ÄR tjock. Jag vet att det är en känsla och ett desorienterat sinne som får mig att tänka så. Jag vet att jag inte ser sanningen när jag tittar i spegeln men det spelar ingen roll. För jag mår dåligt ändå. Jag skulle hellre vara tjock på riktigt och trivas, än vara normal och må så här. Jag önskar att det inte spelade någon roll, att jag kunde må bra av att känna mig tjock. Jag hatar, hatar, hatar fat-shaming. Det är så vidrigt. Jag vet att jag har privilegier som normsmal, normalviktig. Att jag ses som bättre av samhället bara för att jag inte är överviktig. Jag hatar det. Jag bryr mig verkligen inte om andras kroppar, förutom att de triggar mig oavsett hur det ser ut men det har med MIG att göra, inte dem och verkligen inte deras kroppar. Jag hatar den här ätstörningen.

Äckligast i världen.

Jag har de tjockaste benen i världen. Det känns så i alla fall. Till och med överkroppen, som kan kännas okej, känns nu oerhört stor. Jag har helt klart de fulaste benen i världen, utan att överdriva. De är så sjukt äckliga. Bara fett. Ful form. Ful hud. Ful storlek. Ful allt. Jag vill bara skära bort dem.

Ångest.

Jag känner en djup ångest för allting. Spelar ingen roll om jag äter eller inte, gör det jag ska eller inte. Ångest över allt.

Igår jobbade jag på lagret och nu är jag på väg till läxhjälpsjobbet. Hoppas att det går bra. Är så trött! Mötte min seminariegrupp i skolan kl nio imorse. Slutar detta jobb mellan 18-19.Hoppas på 18. Vill bara hem. Imorgon är jag ledig med Erik, då kan vi sova ut och sen umgås. Längtar. Eller ah, längtar efter att komma hem ikväll. Känner mig seg och alldeles blö.

Tänker på er.

Ni är så jävla fina och så jävla bra.

Låt mig dö.

Jag vill dö. Jag är så grymt äcklad av mig själv. Sjukt tjock och misslyckad. Igår grät jag massor över hur tjock jag är men Erik tröstade åtminstone.

Jag har ätit så himla mycket att jag blir rädd. Rädd för vad jag gör mot min kropp, som redan är alldeles för tjock. Sitter på tåget nu och mår dåligt.  Alldeles svullen och magen känns enorm. Fortfarande inte hetsat i det avseendet där man  har hetsbeteende. Dock alldeles för många,  tusentals kalorier den senaste tiden. Jag har inte vägt mig på hur längesom helst. Vågar fan inte. Känns som att jag aldrig kommer lyckas,  som att jag aldrig kommer bli smal. Saknar tiden då jag åtminstone var normalsmal, nu är jag normaltjock. Fast jag känner mig störst i världen.

Jag vill bara gå ner i vikt igen. Vill vara normal i huvudet. Vill tillbaka till 54 kg, där mina kläder passade och där det, iaf oftare än nu, var kul med kläder. Nu känner jag bara ångest. Samtidigt går mamma ner i vikt och allt triggar så jävla mycket.

Har sagt att jag ska med ut idag, till två tjejer i klassen. Vill inte längre. Vill bara svälta men det går inte. Jag är så svag. Önskar att jag orkade träna igen. Åtminstone kondition. Fan jag vill bara dö.

Helgen.

I fredags stack jag och Erik till skolan på kvällen igen. Typ studentpub. Var ganska kul förutom när jag hamnade i en relativt hetsig diskussion med en kille om feminism. Orkar inte ta upp det mer än så.

Lördag. Bakis. Åt en del men inte överdrivet. Hade väldigt mycket ångest hela, jävla dagen.

Söndag. Idag. Jobb. Sex timmar. Bränt kalorier så att säga. Dock ätit en hel del med, dessutom onyttiga saker. Tror ändå jag ligger på typ 1000 kalorier max efter jobbet. Nu har jag fortfarande tung ångest. Vet fan inte vad jag ska göra åt det. Känns som att jag vill försvinna i en annan värld eller dö. Orkar inte. Måste plugga också. Klockan är fan snart halv tolv. Borde sova. Kan inte. Ska träffa några från klassen och förberedda ett seminarium. Vi ska mötas halv åtta. Orkar inte. Orkar inte. Orkar inte. Kan ingen antingen ge mig sömntabletter eller typ något uppåt? Orkar inte vara i detta jävla mellanläge.

Andetag.

Det är svårt att andas idag. Väldigt svårt.

Ångest.

Igår var en lång dag. Skola 11-16, kick-off med jobbet 17-20:30. Åt inte förrän 18, lite ångestmen iinte så farligt. Åt lite kaka hemma tyvärr. Låg nog på runt 800 kalorier.

Idag är det skola från 11-15. Har rast nu. Precis ätit lunch, riktigt ångestfyllt. Gick till ett Ica och plockade en pastasallad, fast en mindre än i vanliga fall. Åt den på Icas utservering, antar att många köper lunch där? Så jobbigt. Random folk som såg,  hade enkelt kunna skippa lunchen,  som jag oftast gör. Kände mig samtidigt duktig som trotsade ÄS men ångesten nu är inte så kul. Särskilt inte när jag såg en riktigt smal tjej på väg tillbaka till skolan. Ugh... Varför kan jag aldrig vinna? Gör jag ÄS glad så blir den delen som vill bli frisk glad och tvärtom. Orkar inte. Är rädd för att hetsa. Bara för att allt känns så meningslöst.

Har rast till 13, ingen aning om vad jag ska göra. Sitter och laddar telefonen bara. Vill hem.

Varför är serier enklare än det riktiga livet?

Igår åt jag omkring 1300 kalorier, vilket känns bra ändå. Jobbade igår, vilket gick bra men var ganska trött när jag kom hem.

Idag har jag varit ledig från skolan men suttit och pluggat till och från i princip hela dagen. Nu är jag äntligen klar!!! Ska bara skriva ut lite papper. Imorgon börjar jag tidigt, så måste upp vid halv åtta vilket jag är väldigt ovan vid. Idag vet jag inte hur mycket jag har ätit. Har inte orkat räkna. Dock är det inte överdrivet högt men inte så lågt som jag vill heller.

Imorgon, efter skolan, så har jobbet någon slags kick-off. Typ mingel blandat med info. Orkar inte. Är glad att det är betalt under de timmarna i alla fall. Är inte pepp på morgondagen alls. Först ska jag vara i skolan från 9-16 och sedan ska jag ha den där kick-offen.

Trots att jag är väldigt trött så är ångesten jävligt påtryckande. Vill sova men ändå inte. Vill kolla serier och förneka att morgondagen är på väg...

Jag vill bara leva i min bubbla.

Filmen i lördags var riktigt bra men tyvärr åt jag massor. Vet inte ens hur mycket.

Igår jobbade jag i ungefär sex timmar, där minst fyra av dessa var ganska fysiskt krävande. I alla fall av mig. Jag har träningsvärk. Det är ett slags lagerarbete. Det kommer lastbilar med stora "burar" med saker på som sedan ska ges till rätt budbilar. Förutom att de är ganska tunga så behövde man halvofta ommöblera på burarna. Det är 18 små kartonger med kassar i på varje "vagn" och det finns olika färger. Så man måste se till att rätt bil får rätt saker. Det blev en del lyftande av och på med tunga kartonger och släppande av vagnar. Det gick hur som helst bra och det känns så underbart att veta att man tjänar pengar. Dessutom måste jag ha bränt en hel del kalorier på det, vilket verkligen behövdes med tanke på att jag bara åt skit igår. Vet inte hur många kalorier men jobbpasset gjorde det ändå mer okej.

Idag har jag redan ätit 550 kalorier. I form av choklad dessutom. Så jävla svag. Jag har inte gjort något idag, bara suttit lite vid datorn. Klockan fyra ska jag jobba, haha! Låter säkert som jag jobbar hela tiden men det gör jag inte. Har läxhjälpen idag, inte särskilt fysiskt. Förutom promenaden fram och tillbaka till skolan. Det tar ungefär tjugo minuter att gå dit och sedan tjugo minuter tillbaka. Så en fyrtio minuter lång promenad är bättre än inget.

Jag måste åka hemifrån om typ en timme. Vill inte. Vill bara ligga i sängen med Erik, kolla serier och äta skit. Är sjukt sugen på en pastasallad. Varför är det så jobbigt att sätta på sig "riktiga" kläder och möta människor man inte känner? Sitter i mjukisbyxor och ett nattlinne nu. Jävligt bra kombo. Snart måste man sätta på sig tajta byxor och någon vettig tröja. Orkar inte.

Jag vet inte hur jag ska hantera det här.

Gårdagens kalorier: Ca 900.

Ångest i stort sett hela dagen. Först hade jag en föreläsning och sedan åkte jag hem med Erik. Det bestämdes att vi skulle på bio med hans kompis och kompisens tjej. Ångest direkt. Vi såg Let´s be cops. Helt okej. Alltså den är ganska rolig men som de flesta amerikanska komedier så är det alldeles för mycket sexualisering av kvinnor och fatshaming. Mest fatshaming i denna. Hatar.

Idag har jag ätit mycket. Inte räknat än. Mår så sjukt dåligt bara och känner mig tjockast i världen. Klockan nio ska jag och Erik gå på bio. Ska få se den film jag vill se. The Maze Runner. Tror den är bra.

Just nu kollar jag och Erik på Teen Wolf. Jag har mest en tryckande ångest. Ångrar att jag redan ätit så mycket. Rädd för att äta massa choklad på bion. Har ätit ungefär 1300-1500 redan. Kan inte allt bara sluta vara så svårt?

Ingen ork.

Föreläsningen slutade för över en halvtimme sedan, jag sitter fortfarande kvar i skolan. Försöker plugga lite men går så där. Har mensvärk och där med cravings. Vill hetsa och svälta på en och samma gång. Jag har inte ätit något än, är egentligen inte hungrig ens. Bara sugen. Erik ska höra av sig när han slutar och då ska jag packa ihop och möta honom. Ingen aning om vad vi ska göra idag. Ett tag var det prat om utgång men jag vet inte längre. Pratade med några kompisar och de skulle inte ut. Dessutom så kom min mens som sagt idag, så känns mindre kul då. Sedan så känns alkohol inte så bra. Kalorier och gör så att förbränningen blir långsammare under någon dag. Dåligt för ekonomin också. Ah, ni ser ju hur positiv jag är.

Jag är så seg. Vill bara ligga inne på mitt rum och äta, äta, äta och se på serier, filmer och spela TV-spel och förneka att jag är tjock genom att gömma mig i pösiga kläder och under ett täcke. Det är så lockande. Fast även det känns dumt. Kalorier och dåligt för ekonomin. Jag orkar fan inte tänka mer. Jag vill ha barngodis, choklad, kakor och bakverk. Jag orkar inte. Jag vet inte ens vad jag ska skriva mer. Känner mig bara seg, nere och hetssugen. Samtidigt blir jag äcklad när jag tänker på hets. (Hetsbeteendet inte själva maten.)

Jag är så stressad över ingenting. Stressad över att leva. Livet känns meningslöst. Allt jag vill är att vara med Erik och förneka att min kropp existerar.

Jag är sämst på att uppdatera.

Onsdagens kalorier: 878.

Hade en lunch med en gammal bekant, riktigt trevligt trots ångest. Sedan pluggade jag lite innan jag drog vidare till jobbet. Kom hem ganska sent och var trött. Segade mest framför TV:n med Erik.

Torsdagens kalorier: Ca 1500.

Ughhhh... Först hade jag ett seminarium i skolan, sedan satt jag och en tjej i klassen kvar och pluggade. Hon ville att jag skulle med ut till en pub och ta en dricka på kvällen. Åkte hem. Hade ångest och småpluggade lite. Kramade mest på Erik faktiskt. Sedan åkte jag in till stan igen. Åt en pastasallad och drack tre cider, som tur var de inte så stora. 205 kalorier flaskan.



Just nu sitter jag i skolan. Har mest skickat lite mail och letat kurslitteratur fast jag borde plugga. Har en föreläsning klockan 13 och ska försöka plugga lite innan i alla fall. Helst lite efter med. Dricker cola zero och har en proteinbar i ryggsäcken. Hoppas verkligen att jag inte äter den. Det är fredag. Jag är ledig. Erik är ledig. Lika bra att svälta så länge man kan. Har ingen aning om vad vi ska göra idag. Känner mig genast ångestfylld och opepp på allt.