fredag 5 september 2014

Så himla mycket ångest.

Intag: 173 kalorier.

Fastade hela dagen. Åt en gulaschsoppa från Viktväktarna till middag. Har druckit massa cola zero idag, borde bli bättre på att dricka mer vatten.

Har väldigt mycket ångest just nu. Vill bara sluta existera. Eller åtminstone slippa mamma. Hon triggar mig så mycket. Hon är smalare än mig nu. Känns så hemskt. Jag har gått upp i vikt och hon har gått ner. Vill bara dö. Ändå klagar hon SJUKT mycket på sin kropp och pratar om sina operationer hon ska göra. (Ah, ni märker kanske vem som är en ganska stor faktor när det kommer till mitt självhat.) Vill vara med min moster igen. Det var så mysigt! Hon fick mig att äta TVÅ portioner mat, bara för att jag kände mig så bekväm. (Hade inte ätit på hela dagen.) Hon ska hem till oss på lördag och det blir sista gången vi ses på en månad. Hon åker nämligen till USA på roadtrip på måndag. Kommer sakna henne så!

Jag är trött på att vara så här tjock. Jag måste gå ner i vikt igen. Vill kunna ha mina kläder liksom. Kan ha det mesta, förutom byxor, men inte alltid att det sitter lika snyggt. Nej, känner mig väldigt obekväm. Inte roligt när spegeln visar olika från dag till dag. Jag har ingen aning om hur jag ser ut! Vill bara gråta...

Imorgon så ska jag inte till skolan, utan jag ska på en introduktionskurs för deltidsjobbet som läxhjälpare. Hoppas även att mitt schema fungerar bra.. Börjar klockan 14 och håller på till 17 och det är vid Karlavägen, så blir en liten bit att åka. Dessutom till ett ställe där jag inte hittar särskilt bra, fast det ska nog gå bra ändå. Efter det ska jag möta upp en tjej i min parallellklass. Hon gick i min skola på gymnasiet så känner henne ganska väl och tycker om henne! Hon är bäst och ska låna ut två böcker till mig över helgen. Har tydligen VÄRLDENS läsläxa till på måndag. På böcker jag inte köpt än och de går inte att köpa eftersom att de måste köpas via internet. Har hittat ena boken begagnat men han som ska sälja den till mig kan inte mötas upp förrän på tisdag. Lagom typiskt! Funderar på att köpa något litet till henne, hon som lånar ut böckerna alltså, hon fyller tydligen år imorgon och dessutom är hon megasnäll.

Sedan ska jag hemåt, köpa lite grejer till skolan. Sedan hem och lämna allt innan det är dags att åka in till stan igen. Ska träffa några kompisar vid 20. De ska chillkröka och det ska inte jag. Måste ligga lågt kalorimässigt. Måste gå ner i vikt nu. Är typ ångestfylld, arg och ledsen varje vaken sekund. Hatar mig själv. Ändå vägrar jag sova. Så jävla dum...

1 kommentar:

  1. Ah shit. Känner igen mig så väl. Min mor får mig att bli så fruktansvärt jävla förbannad. Jag har redan aggressionsproblem, men när jag är i närheten av henne så blir det så himla mycket värre. Jag stör mig på exakt allt hon gör och säger och kan knappt hålla mig ifrån ett utbrott, och inte nog med det så klagar hon på att jag är arg hela tiden.. och hon som är fullt medveten om att jag har problem liksom! Ahhh fyfan. Sedan äter hon någon special diet nu för att gå ner i vikt, som faktiskt funkar, vilket triggar mig något sjukt. Jag är så sugen på att också testa dieten, men om jag skulle visa minsta lilla bantsuget vet jag inte vad min mor och hennes man skulle göra. Hon sitter och äter knappt någonting och klagar på mig när jag säger att jag inte är hungrig (vilket är sant, är typ aldrig hungrig). Så sitter jag där och kan se hur jag har gått upp i vikt det senaste. Det är så himla hemskt. Mår så dåligt. Och så sitter hon hela tiden och klagar på att hon är så fet och hatar sig själv och allt det där tjafset, när det ändå syns skillnad på henne, vilket hon erkänner själv att hon ser!

    Har alltid försökt att inte bry mig om min vikt och vad jag äter och sådär, men det blir bara värre och värre. Bryr mig bara mer och mer. Nu när skolan är igång är det ju även så himla lätt att gå och jämföra sig med andra också... dock kan man ju skita i lunchen utan att någon misstänker något haha... vissa dagar kör man på svält rakt igenom, och andra dagar är det bara hets hela tiden. Ahh herrejävlar, pallar fan inte.
    Sorry för att jag skriver världens svamlande klagokommentar, men förhoppningsvis kanske det får dig att inte känna som att du är ensam eller något. För det är du verkligen inte. Hoppas verkligen att du är okej.

    SvaraRadera