Funderar som sagt på om jag ska berätta för någon eller inte om allt det här. Tänkte be om tips.
Mamma eller moster?
Vad ska jag tänka på?
Långt och förklarande eller kort och rakt? (Kommer antagligen göra detta i skrift.)
Får jag ens berätta? Ljuger jag då? Känns som att jag inte har rätten att säga att jag är sjuk. Känns som att jag ätit alldeles för mycket senaste tiden. Hur fan ska jag göra?
För det första: du får absolut berätta, du ljuger inte. En ätstörning handlar (i min åsikt i alla fall) inte huruvida man äter lite eller mycket - det handlar om att man har ett osunt förhållande till mat och till sig själv, att man mår dåligt. Du är fantastiskt modig som ens funderar på att be om hjälp, jag blir så stolt av att läsa det här även om jag egentligen inte känner dig.
SvaraRaderaKonkreta tips har jag tyvärr inte, men du skulle ju kunna vända dig till till exempel Ungdomsmottagningen i din stad, prata med en kurator där först. Antingen bara för att berätta för NÅGON och kanske få hjälp med hur du bäst förklarar för dina nära, eller få vidare hjälp genom vårdcentral, psyk eller ätstörningsenhet. Det finns inget enda "rätt" sätt att göra detta på, du får känna efter vad som funkar för dig och köra på det.
Önskar dig all lycka vännen *:
Självklart så tycker jag att du ska berätta för någon och i och med att du snart ska åka på semester med din mamma så tror jag det skulle vara bra för dig att kunna få stöd ifrån henne. Kanske du först bara nämna lite kort om att du har svårt med maten och att ni sedan tillsammans går till ungdomsmottagningen eller via vårdcentralen, psyk eller det som känns bäst för dig. Vet inte vilka möjligheter som finns där just du bor. Att ha någon utomstående som kan hjälpa dig och stötta upp när du pratar med din mamma tror jag skulle vara till stor hjälp. Och du är inte mindre värd eller mindre sjuk än någon annan. Du har väldigt svårt med maten och det behöver du få hjälp med nu! Sedan sluta att väga dig, det skapar endast mer ångest. Sjukdomen sitter inte i ett par siffror och de värderar inte hur sjuk du är. Du mår dåligt och behöver hjälp.
SvaraRaderaLycka till och jag tror att det känns bättre när din mamma vet. Skulle det vara lite lättare med din moster först så ta med henne.. så kan hon prata med din mamma.
((kramar))