Alla är så jävla taggade och jag vill bara dö. Alla tänker på löften, nystarter och hur de ska ta hand om sig själva och göra saker för sig själva. Jag vill inte. Jag vill inte lova något som jag vet antagligen inte kommer hålla.
Igår firade jag nyår med familj. Mamma, moster, gammelmormor, Erik och mosters kompis Tanja var med ett tag. Trevligt men jobbigt. Jag äter hela tiden. Onyttigt och mycket. Det är inte normalt. Jag hatar mig själv.
Imorgon ska jag, mamma och min syster shoppa i stan. Peppad men ändå inte. Så rädd för att vara peppad och sen se hur ful, fet och fel jag är i allt. Det får mig att bara vilja lägga mig ner och dö, ge upp. Jag orkar inte. Jag är färdig. Ta bort mig. Radera mig. Jag vill inte vara kvar här.
Jag måste sluta äta så här. Det funkar inte. Jag mår så otroligt dåligt över det men kan inte kontrollera mig. Jag trodde jag skulle har mer tid och ork för träning och bra ätande när jag fick lov. Nej, jag är en lat, tjock idiot. Jag längtar nästan till skolan börjar, bara för att jag vet att jag kommer få mer kontroll över maten då.
Jag vill inte heller leva såhär. Jag vill att vi(och alla andra som inte mår bra också för den delen) ska må bra.
SvaraRaderaDet går att må bra igen, förr eller senare. Och det är värt att kämpa sig dit. För jag förstår att du inte vill ha det så som du har det och må som du gör.
SvaraRadera