Men allt känns jobbigt. Allt. Jag försöker se något positivt i livet. Det enda jag kommer på är att det snart är lov, bara en vecka kvar i skolan sen är det lov. Men veckan som är kvar innebär mycket plugg och på lördag ska jag skriva högskoleprovet. Känns inte så roligt. Jag är så jävla stressad. Jag har fått flera symptom och även mina lärare säger åt mig att ta det lugnt, inte stressa, inte ha så höga krav, att inte bränna ut mig själv. En lärare skrev det t.o.m på omdömena jag fick.
- Du känner dig trött på på dagen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad.
- Du är likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig.
- Du reagerar på ett helt nytt sätt på vardagliga händelser.
- Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
- Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
- Du har svårare att koncentrera dig och glömmer lättare bort saker.
Jag bryr mig inte ens om maten just nu. Jag är fast i ett slags hetsmönster där allt går ut på att skada mig själv. Det är ju bara jag som mår dåligt av att hetsa. Och nu när jag äter så äter jag inte hälsosamma saker som kroppen behöver, utan jag ger den noll näring. Noll % näring men 100% fett och kolhydrater. Jag äter för att jag inte förtjänar att bli smal, jag förtjänar inte att må bra, jag förtjänar inte att bli lycklig.
Mina självmordstankar har kommit tillbaka, visst de var aldrig borta men de tog avstånd. Nu är de så himla nära och det gör ont.
Har också ibland ont i hjärtat typ, läskigt faktiskt. Du förtjänar att vara lycklig, det gör du verkligen okej! och du vill ju vara smal(som jag förstått det iaf) så det förtjänar du också att bli! Det gör du verkligen! Hetmönster är inte kul, men förr eller senare så kommer man ur dem även om det inte känns så(vet precis vad du menar tro mig). Jag är inte positiv för det mesta, men nu försöker jag vara det. För din skull och för min skull. Jag vet hur ont det gör i kroppen, det där svarta hålet i magen/bröstet/huvudet som blir större och större. Jag vet hur ont det gör. Nu bestämmer jag att vi blir brevvänner och vi kan hålla varandra motiverade angående att inte hetsa osv vilket kommer resultera i att vi både mår lite bättre. ok? Det är läskigt att ha självmordstankar(jag har det 24/7 usch), det gäller att inte lyssna på dem bara. Vi pratas vid mer på fb/kik/brev. Snälla hör av dig fina människa. Jag tänker på dig och hade jag varit hoss dig in person hade du fått en stor bamsekram. <3
SvaraRaderaJag förstår hur du menar. Att hetsäta är ju också ett sätt att hantera ångesten, även om man får ännu mer ångest efteråt.
SvaraRaderaJag vill bara krama om dig. ♥
sv: har inte alltid kontroll :/ ♥
SvaraRadera